Grundläggande brandskyddsutrustning i ett hem består av minst en brandvarnare, en brandfilt och en godkänd brandsläckare. Dessa är de viktigaste delarna för ett säkert brandskydd i bostaden.

Brandskyddsutrustning bör kontrolleras minst en gång per år för att säkerställa att allt fungerar som det ska. Testa brandvarnaren, kontrollera trycket i brandsläckaren och se till att brandfilten är hel och lättillgänglig.

Vilken brandskyddsutrustning som krävs enligt lag på arbetsplatsen beror på verksamheten. Det ska alltid finnas godkända brandsläckare, brandlarm, markerade utrymningsvägar och tydlig skyltning.

Brandskyddsutrustning ska servas enligt tillverkarens rekommendationer, oftast vart femte år för brandsläckare och vart tionde år för brandvarnare. Regelbunden service garanterar att utrustningen fungerar korrekt.

Du vet att en brandsläckare fungerar om tryckmätaren står på grönt och plomberingen är intakt. Kontrollera även att slangen inte är sprucken och att brandsläckaren inte är för gammal.

Brandsläckare påverkas av både kyla och värme. Pulversläckare klarar kyla bättre än skumsläckare, som kan frysa vid minusgrader. Undvik att förvara brandsläckare i extremt varma eller kalla miljöer.

Märkningen EN3 på brandsläckare betyder att släckaren är testad och certifierad enligt europeisk standard. En EN3-godkänd brandsläckare uppfyller höga krav på säkerhet och prestanda.

En brandsläckare kan inte explodera under normala förhållanden. De är byggda för att tåla högt tryck, men ska inte förvaras i extrem värme eller hanteras ovarsamt eftersom det kan skada behållaren.

Trycket i en brandsläckare håller vanligtvis mellan 5 och 10 år. Det är viktigt att kontrollera tryckmätaren regelbundet för att säkerställa att trycket ligger i det gröna fältet.

Pulvret i en brandsläckare kan klumpa sig om den står stilla länge eller utsätts för fukt. För att undvika det bör man vända släckaren upp och ner några gånger per år så att pulvret håller sig löst.

En delvis använd pulversläckare ska inte återanvändas. När den väl har aktiverats ska den lämnas in för service eller fyllas på, annars finns risk att trycket inte räcker vid nästa brand.

Efter användning av en pulversläckare bör man noggrant dammsuga eller torka bort pulvret. Pulvret kan vara frätande, särskilt på elektronik, så använd skyddshandskar och undvik att andas in dammet.

En skumsläckare kan användas på elbränder upp till 1000 volt, men bara om det står tydligt markerat på etiketten. I andra fall ska den inte användas på elektrisk utrustning.

Skummet i moderna brandsläckare är inte giftigt, men äldre modeller kan innehålla PFAS. Nya miljövänliga skumsläckare är fria från dessa ämnen och säkrare för både människor och miljö.

Man ska inte röra munstycket på en koldioxidsläckare under användning eftersom gasen blir extremt kall, ner till -70 grader. Det kan orsaka allvarliga frostskador.

Vid användning av koldioxidsläckare i små utrymmen kan syrehalten sjunka snabbt. Därför ska man alltid ventilera ordentligt efter släckning och undvika att använda dem i trånga, slutna utrymmen.

En brandfilt kan inte användas flera gånger. Efter att den har varit i kontakt med eld ska den alltid bytas ut, även om den ser hel ut, eftersom skyddet kan vara försämrat.

En brandfilt ska förvaras synligt och lättillgängligt, helst nära köket eller andra platser där brandrisk finns. Den ska hänga i sin förpackning så att man snabbt kan dra ut den vid behov.

En brandvarnare testas genom att trycka på testknappen tills larmet ljuder. Testa den minst en gång i månaden och byt batteri en gång per år eller när signalen indikerar låg batterinivå.

Man ska inte ha brandvarnare direkt i köket eftersom ånga och matos kan orsaka falsklarm. Placera den i angränsande rum för att ändå få snabb varning vid brand.

Flera brandvarnare kan sammankopplas trådlöst eller via kabel, beroende på modell. När en brandvarnare larmar, aktiveras då alla, vilket ökar säkerheten i hela bostaden.

Batteriet i en brandvarnare bör bytas minst en gång per år. Om brandvarnaren börjar pipa med jämna mellanrum är det en signal om att batteriet är svagt och behöver bytas.

Ett vattenlarm ska placeras där risken för läckage är störst, till exempel under diskmaskin, handfat, i källare eller tvättstuga. Det ska ligga plant mot golvet för att snabbt känna av vatten.

Ett vattenlarm fungerar genom att sensorer känner av fukt eller vatten på golvet. När kontakt uppstår mellan sensorerna skickas en signal som utlöser larmet – ofta med ljud eller via app.