En första hjälpen station används för att snabbt kunna behandla skador, sår eller olyckor på arbetsplatsen. Den innehåller allt nödvändigt material för akut omhändertagande som plåster, förband, ögondusch och sårtvätt. Syftet är att ge omedelbar hjälp innan professionell vård kan ta över.

Vid en första hjälpen station på arbetsplatsen ska det finnas förbandsmaterial, plåster, sårtvättare, ögondusch, brännskadegel och tydliga instruktioner. I vissa miljöer krävs även nöddusch eller särskilda produkter för kemikalieskydd enligt Arbetsmiljöverkets riktlinjer.

En ögondusch fungerar genom att spola bort smuts, kemikalier eller partiklar ur ögat med en mjuk, jämn stråle av steril vätska. Vätskan sköljer bort föroreningar och minskar skaderisken genom att snabbt neutralisera ämnen i ögat.

Man ska använda en ögondusch direkt när ögat utsätts för damm, kemikalier, smuts eller metallspån. Ju snabbare spolningen påbörjas, desto mindre risk för permanenta ögonskador.

Ögonduschar bör kontrolleras minst en gång i månaden för att säkerställa att vätskan inte passerat utgångsdatum och att flödet fungerar. I miljöer med kemikalier rekommenderas veckokontroll.

Skillnaden mellan en ögondusch och en nöddusch är användningsområdet. En ögondusch är avsedd för att spola ögonen, medan en nöddusch används för att skölja hela kroppen vid kontakt med frätande eller giftiga ämnen.

Vid en olycka ska ögat spolas i minst 15 minuter med riklig mängd vätska. Vid starka kemikalier kan längre tid behövas tills irritation eller smärta avtar. Därefter ska man alltid söka vård.

En nöddusch används för att snabbt skölja bort kemikalier, syror eller heta vätskor från huden. Den är ett nödvändigt skydd i laboratorier, industrier och verkstäder där kemikalier hanteras.

En nöddusch fungerar genom att ge ett kraftigt vattenflöde över hela kroppen för att snabbt späda ut och skölja bort skadliga ämnen. Den aktiveras oftast med en dragstång eller pedal för att kunna användas direkt utan händer.

Vid en kemikalieolycka ska nödduschen användas i minst 15–30 minuter beroende på ämnets styrka. Kroppen ska spolas kontinuerligt tills hjälp anländer eller tills huden inte längre känns irriterad.

En sårtvättare är en steril vätska som används för att rengöra mindre sår innan plåster eller förband appliceras. Den bör användas direkt efter att såret uppstått för att minska risken för infektion.

Plåster är tillverkat av textil, plast eller non-woven-material med ett självhäftande lager och en absorberande sårdyna i mitten. Sårdyna är ofta belagd med material som inte fastnar i såret.

Ett hypoallergent plåster är tillverkat utan latex och med hudvänligt lim som minskar risken för allergiska reaktioner. Det passar personer med känslig hud eller frekvent användning.

Ett modernt plåster innehåller en skyddande yta, ett självhäftande lager, en absorberande sårdyna samt ibland antiseptiska ämnen som hjälper såret att läka snabbare.

Vissa plåster fastnar bättre än andra tack vare limmets sammansättning och materialets flexibilitet. Textilplåster fäster bättre på rörliga delar av kroppen medan plastplåster är mer vattenresistenta.

Plåster på ett mindre sår bör bytas minst en gång om dagen eller när det blivit fuktigt eller smutsigt. Regelbundet byte håller såret rent och minskar infektionsrisken.

Skillnaden mellan ett första hjälpen-kit och en akutväska är omfattningen. Ett första hjälpen-kit innehåller grundläggande förband och plåster, medan en akutväska har mer avancerad utrustning som andningsmask, kompresser och brännskadeförband.

På byggarbetsplatser passar en robust, vattentålig första hjälpen väska med tydlig märkning och extra sårtvätt, kylgel och ögondusch bäst. Väskan ska tåla damm, smuts och tuffa förhållanden.

En portabel första hjälpen väska kan tas med till olycksplatsen, medan en väggmonterad station alltid finns på en fast plats. Kombinationen av båda ger bästa säkerhet.

Det finns fasta ögonduschar kopplade till vattenledning och portabla ögonduschar med steril vätska. Valet beror på arbetsmiljön och hur snabbt spolning behöver påbörjas.

Fast ögondusch väljs i miljöer med hög risk för kemikaliespill, som laboratorier och verkstäder. Flaska passar bäst som komplement eller vid tillfälliga arbetsplatser.

Sterila sårtvättare används vid öppna sår för att förhindra infektion, medan icke-sterila varianter är avsedda för rengöring av hud utan skada.

Plåster med hudvänligt lim, utan latex och parfym, fungerar bäst för känslig hud. Hypoallergena textilplåster är särskilt bra för personer som lätt får irritation.

Textilplåster är flexibla, luftgenomsläppliga och bekväma vid rörelse. Plastplåster är vattenresistenta och passar bättre i fuktiga miljöer som kök och badrum.

För laboratorier rekommenderas rostfri nöddusch med exakt vattenflöde och frostskydd. Den ska kunna aktiveras omedelbart och ge jämn spridning över hela kroppen.

En första hjälpen väska ska kontrolleras minst var tredje månad. Kontrollera att allt material finns, är inom hållbarhetstid och att inget är skadat eller förbrukat.

Produkter i en första hjälpen station håller vanligtvis 3–5 år beroende på förvaring. Hög värme eller fukt kan förkorta hållbarheten, så stationen bör placeras torrt och svalt.

Vätskan i en ögondusch byts genom att skruva loss flaskan eller tanken, rengöra fästet och montera en ny förseglad vätskebehållare. Följ alltid tillverkarens anvisningar.

I kalla miljöer ska nödduschar frostskyddas eller installeras i uppvärmda utrymmen. Vattnet bör hålla minst 15 °C för att kunna användas året runt utan frysrisk.

Ögondusch vätska har normalt hållbarhet på 2–3 år i oöppnad förpackning. Efter öppning ska flaskan bytas omedelbart eller inom 12 timmar enligt instruktion.

Plåster i gemensamma stationer bör kontrolleras varje månad och fyllas på vid behov. Hållbarheten anges på förpackningen och ska följas noggrant.

Engångs sårtvättare ska kasseras direkt efter användning. Återanvändbara behållare rengörs med varmt vatten och desinfektionsmedel enligt tillverkarens instruktioner.

Efter att ha använt ögondusch ska ögat hållas stängt och skyddas mot ljus. Kontakta alltid vårdpersonal även om irritationen verkar lindrig.

Arbetsmiljöverket kräver att arbetsplatser ska ha tillgång till anpassad första hjälpen-utrustning beroende på risknivå. Utrustningen ska vara lättillgänglig, tydligt markerad och underhållen.

Ögonduschar ska placeras inom 10 sekunders gångavstånd från riskområdet. De ska vara tydligt skyltade och fria från hinder.

Nödduschar ska uppfylla standarden EN 15154 som reglerar flöde, vattentemperatur och spridning. De ska leverera minst 75 liter vatten per minut under minst 15 minuter.

En första hjälpen station märks med grön och vit skylt enligt ISO 7010. Symbolen ska vara synlig på långt håll och kompletteras med piktogram för ögondusch eller plåster vid behov.

Vid ögondusch och nöddusch krävs skyltar med vit symbol på grön bakgrund. Skyltarna ska följa ISO 7010 och placeras både ovanför och vid sidan av utrustningen.

Plåsterlim tas bort skonsamt genom att fukta området med ljummet vatten eller olja. Det löser upp limmet och minskar risken för irritation.

Om ett plåster fastnat i såret ska det blötas med ljummet vatten eller steril koksaltlösning tills det lossnar. Dra aldrig av det med kraft eftersom det kan skada ny hudvävnad.

Ett sår tvättas med sårtvättare eller steril koksaltlösning. Rengör försiktigt bort smuts och torka området torrt innan plåster appliceras.

Vid nödsituation kan rent dricksvatten användas för att skölja bort smuts från såret om sårtvätt saknas. Desinficera huden så snart som möjligt efteråt.

Innehållet i en första hjälpen väska bör kontrolleras och bytas ut minst en gång per år eller direkt efter användning. Kontrollera alltid utgångsdatum på varje produkt.

Ett oöppnat plåster kan förvaras i upp till 5 år beroende på tillverkare. Förvaring ska ske torrt och svalt för att bevara limmets kvalitet.

Ja, ögondusch kan användas för att skölja mindre kemikaliespill på huden, men ska inte ersätta nöddusch vid stora spill.

Om nödduschen inte fungerar ska man omedelbart använda närmaste alternativ och sedan rapportera felet så att utrustningen repareras.

Vattnet i en nöddusch ska hålla mellan 15 och 37 °C för att undvika nedkylning eller brännskada.

En ögondusch ska kunna nås inom 10 sekunder och vara helt fri från hinder.

En komplett första hjälpen station kostar normalt mellan 1 000 och 3 000 kr beroende på innehåll.

Påfyllning finns hos apotek, säkerhetsbutiker och arbetsmiljöleverantörer.

Storleken beror på antal anställda och risknivå. Små kontor klarar sig med ett bas-kit, medan industrier behöva större kit med extra utrustning.

Nödduschen ska placeras nära riskområdet men inte i direkt fara för spill eller hetta.

En ögondusch monteras i ögonhöjd, med tydlig märkning och fri åtkomst.

All utrustning märks med gröna/vita ISO 7010-symboler för tydlighet och säkerhet.

En ögondusch innehåller steril, buffrad koksaltlösning som motsvarar kroppens naturliga vätskenivå.

Ögondusch är en säkerhetsprodukt som används för att snabbt spola bort främmande ämnen ur ögat.

Ögonduschar ska vara lättåtkomliga, placerade inom 10 sekunders gångavstånd och testas regelbundet.

Rikta strålen mot ögat och spola i minst 15 minuter. Håll ögonlocket öppet.

Nödduschar ska kunna användas omedelbart, ha stark vattenström och uppfylla EN 15154.

En nöddusch är säkerhetsutrustning som spolar bort kemikalier eller heta vätskor från kroppen.

Ett plåster innehåller en självhäftande yta, en absorberande sårdyna och ibland antiseptiska ämnen.

Plasåter är sannolikt en felskrivning av "plåster".

Minst en gång per dag eller när det blivit smutsigt/fuktigt.

Genom att fukta huden med vatten eller olja för att lösa upp limmet.

Plåster, kompresser, sårtvätt, elastiska bandage, sax, handskar, tejp, andningsmask och brännskadegel.

Nära behandlingsrum, inom 10 sekunders avstånd och tydligt skyltade.

Minst 15–30 minuter beroende på ämnets farlighet.

Ett kit med nödutrustning för snabb behandling av skador innan sjukvård tar över.

Vanligen mellan 150 och 800 kr beroende på storlek och innehåll.

Ja, men allt måste vara sterilt och förvaras korrekt i vattentät väska.

Apotek, byggvaruhus, säkerhetsbutiker och arbetsmiljöleverantörer.

Förband, tryckförband, andningsmask, sårtvätt, kompresser, kylgel, handskar m.m.

Lista över vad som ska finnas i kitet och när det senast kontrollerats.

Steril koksaltlösning, sårtvättservetter eller mild antiseptisk vätska.

Det kan irritera och fördröja läkningen, används inte på öppna sår.

Steril sårtvätt eller koksaltlösning för att minimera irritation.

De som är hudvänliga, sitter bra och är anpassade efter miljön (textil, plast, hypoallergena).